Joel och Ethan Coen har i 30 år gett oss udda, annorlunda och allt som oftast högkvalitativa filmer, däribland moderna klassiker som "Fargo", "The Big Lebowski" och "No Country for Old Men". Bröderna har i princip alltid haft en postmodernistisk approach till filmmediet och ständigt omförhandlat konventioner för till exempel genrer och karaktärstyper.
Klippet nedan är en 20 minuter lång analys av Coen-brödernas karriär som utgår från ett auteurperspektiv, vilket innebär att man undersöker filmerna utifrån dess skapare som gemensam nämnare. Vimeo-användaren Grant Pichla har sammanställt ett antal återkommande drag i filmerna, som exempelvis hur man använder ljud, film-noir-element och okonventionellt manusförfattande samt hur man gestaltar amerikanska miljöer och dialekter.
Filmerna som diskuteras är, i tur och ordning, "Blood Simple." (1984), "Raising Arizona" (1987), "Miller's Crossing" (1990), "Barton Fink" (1991), "The Hudsucker Proxy" (1994), "Fargo" (1996), "The Big Lebowski" (1998), "O Brother, Where Art Thou?" (2000), "The Man Who Wasn't There" (2001), "Intolerable Cruelty" (2003), "The Ladykillers" (2004), "No Country for Old Men" (2007), "Burn After Reading" (2008), "A Serious Man" (2009), "True Grit" (2010) och "Inside Llewyn Davis" (2013).
Vilken är er Coen-favorit?
