Kostymdesigners är vana att stå lite avsides från strålkastarljuset. Skådespelare glänser skarpt, regissörer prisas och manusförfattare hyllas för sin begåvning. Soundtracket uppmärksammas, ett artistiskt arbete som från början till slut vaggar åskådaren mellan starka känslor. Kostymdesigners hamnar i skymundan; man tar kläderna och kostymerna för givet. Det ska vi ändra på!
Colleen Atwood är en av vår tids främsta kostymdesigners, vilket vi inte minst får se bevis på i snart bioaktuella "Into The Woods". För några dagar sedan släpptes också de första bilderna på Supergirls outfit från kommande tv-serien med samma namn, även den designad av Atwood.
Vi bad teamet från intomoda.se, med deras modeexpert Patrick Olsen, att lista några av Colleen Atwoods – kvinnan bakom kostymerna från "Into the Woods" – största bidrag till filmindustrin.
Colleen Atwood föddes i Yakima, Washington, och pluggade måleri i Seattle, men det var inte förrän i 80-talets New York som hon av en slump lärde känna någon vars mamma designade till filmen Ragtime. I den fick hon sitt första filmjobb som produktionsassistent, och arbetade med kostymdesign för första gången i "A Little Sex", som assistent till en kostymdesigner. I dag kan Atwood se tillbaka på en strålande karriär med samarbeten med stjärnregissörer som Rob Marshall, Tim Burton och Jonathan Demme.
I den här artikeln tänkte vi visa fem av Colleens mest fantastiska kostymkreationer, några av vilka som har blivit moderna klassiker. Som Atwood själv uttrycker det: ”Kostymer är det första intrycket som du har av en karaktär innan de öppnar munnen – det etablerar verkligen vad de är”.
Sagokaraktärer får liv
"Into the Woods" är ett färskt exempel på Colleen Atwoods hantverk. Här klär hon upp bland andra Lilla Crawford som Rödluvan och Johnny Depp som Vargen.
Meryl Streep spelar Häxan, och bär två olika klädnader genom filmen. Den första, när hon är en ful gammal kärring, består av en grånad massa trassligt tyg. Den är en tilltygad version av hennes dress i den andra akten: en vacker långklänning skapad av lindade svarta och blågröna band. De båda kostymerna inspireras av estetiken från ett sent viktorianskt 1800-tal, med puffiga ärmar, passad form och en S-formad siluett. Häxans karaktär influerar hur hon klär sig; hon är en jordnära karaktär, stolt och beskyddande över sin trädgård. Detta syns i båda hennes kostymer, med det barkliknande lädret från den första, och de långa, vridna banden som kan liknas vid vinrankor eller mörka trädgrenar från den andra. Man kan tänka sig en liknelse av de vridna banden som representation för Häxans lika vridna moral – hon är varken absolut god, eller lika genomsyrat ond som klassiska sagohäxor.
Tim Burton ritade dräkten
"Edward Scissorhands" är en av Atwoods kanske mest egenartade kreationer. Hon har många gånger arbetat tillsammans med Tim Burton (till exempel i "Big Fish", "Alice i Underlandet" och "Ed Wood") och kanske är det deras gemensamma intresse för måleri som gör att de funkar så bra ihop. Colleen har själv sagt att även denna karaktär tar inspiration från det viktorianska 1800-talet. Tim Burton ritade originaldesignen, och Atwood transformerade den till en fysisk klädsel. Tillsammans har det skapat en av de mest minnesvärda filmkaraktärerna någonsin, som ensam står för individualitet, mot fördomar, och agerar moralisk läxa för hela vårt samhälle.
Hannibals mask skulle varit vit
Hannibal Lecters mask från "När lammen tystnar", tillsammans med hans orangea overall, är två av de mest ikoniska stycken kostymdesign som gjorts. Masken var egentligen tänkt att vara vit, men när Colleen Atwood fick Lecters mask levererad till sig, fortfarande obehandlad, tyckte hon så mycket om originalfärgen att hon lät den vara omålad. Och tur är väl det.
En gigantisk utmaning
"Apornas planet" från 2001 är ytterligare ett exempel på Atwoods samarbete med Tim Burton. I den fick Colleen designa apkläder, och började tillsammans med sitt team att designa och tillverka kostymerna knappt fyra månader innan produktionsstart. Hon säger själv att ”Apornas planet var en gigantisk utmaning, att få alla kläder att fungera så att folk kunde utföra stunts och action i kläderna. Jag lärde mig verkligen massor om det i filmen”. Atwood var tvungen att designa kläderna på ett realistiskt sätt, så att aporna enkelt kunde få av och på sig kläderna, speciellt tagit i åtanke skådespelarnas nyinlärda rörelser från ”Apskolan”, som alla blivande apor fick gå igenom.
Geishorna fick varsin färgpalett
Colleen Atwoods tidigare samarbete med Rob Marshall i "Chicago" från 2002 gav henne en Oscar. I "En geishas memoarer" fick hon den utmanande uppgiften att skapa exotiska kimonos. Atwood hade fem månader på sig innan produktionsstart, och med hjälp av böcker, museiobjekt och både amerikanska och japanska rådgivare skapade hon sin version av kläderna från geishornas mytomspunna värld. De olika kvinnliga huvudrollerna fick var sin ”humörspalett”, med olika färger som berättar om deras personlighet. Rött, blått och grönt för den intensiva Hatsumomo (Gong Li), och fredliga, varma färger åt moderliga Mameha (Michelle Yeoh). Ziyi Zhang spelar Sayuri, som genomgår en metamorfos från tjänsteflicka till Kyotos mest älskade geisha. Denna förvandling fångar Atwood genom att gradvis låta hennes mörka, dämpade toner övergå i rika och lätta sidennyanser.
Får du inte nog av Colleens skapande? Kolla även in de fantastiska kostymerna från "Sweeney Todd", "Big Fish", "Chicago" och "Alice i Underlandet".
Vidar Vasko