Kraften har funnits med mig sedan barnsben tack vare min storebror som är en fullblodad ”Star Wars”-nörd. I min fantasivärld figurerade enbart rosa ponnys, flickor med mangaögon och låtsasskadade gosedjur tills AT-AT, Ewokerna och R2-D2 stormade lekplatsen. Jag var otroligt stereotypiskt flickig och hade aldrig sett filmerna om det inte vore för honom. Och eftersom storebröder är det coolaste som finns har jag heller aldrig ifrågasatt hypen kring den odödliga rymdsagan.
Någon som däremot medvetet förbisett hypen är min käre sambo. Han har aldrig, i en ålder av 35, sett ”Star Wars.” Och hur skulle jag lura honom till att göra det? Jo, ni anar…
På sätt och vis förstår jag honom. När folk hypar en film för mycket slår det oftast över och jag vägrar se den tills hysterin lagt sig. Det är som att min inre, trotsiga tonåring vaknar till liv. Hon som inte alls vill vara som alla andra. Och precis som jag, har min sambo växt upp med en storebror som älskar ”Star Wars”, men i hans fall har det slagit bakut. ”Star Wars” är istället ”Star Force” och titeln följs gärna upp med en version av ”Transformers”-melodin: ”Robots in the Sky.” Visst är det skönt att driva med sådant som är heligt, men frågan återstår: Skulle jag lyckas locka över honom från The Dark Side?
Premisser
1. Istället för att sträckse filmerna under en helg spred vi ut dem under en veckas tid. Detta var ett av min sambos krav och inget att ifrågasätta.
2. Han fick välja valfritt snacks/mat till filmen på min bekostnad. Tyvärr (eller kanske tur för mig) glömdes det bort större delen av tiden. Annars hade det nog bara blivit tacos och ostbågar.
3. Vi såg filmerna i turordning från episod ett till sex.
”Star Wars Episod 1 - Det mörka hotet”
Mobilspelande: I princip hela filmen ägnades åt ”Candy Crush” och mumsande av godis.
Citat: ”Det är ju bara kameler som fiser.”
The Dark Side: Just denna hade vi sett tidigare i sommar när min sambos bror var på besök. Han vägrade således att se om den då detta också är den enda film han sett snuttar av tidigare. Frågorna som ställdes var huruvida detta var en barnfilm och vad som var kul med buskishumorn. Dessutom konstaterade han, och fler med honom, att den stereotypiskt rasistiska skildringen av Jar-Jar Binks inte är vidare underhållande.
The Light Side: Lyser med sin frånvaro.
”Star Wars Episod 2 - Klonerna anfaller”
Mobilspelande: Från och till, gissningsvis halva speltiden.
Citat: Angående Jedimästarnas mötesrum - ”Det ser ut som en bröllopslokal i Las Vegas.”, ”Tur att inte McGregor försökte starta skäggtrenden.” När Anakin hämtar hem sin döda mor - ”The Mummy Returns”(Ja, han har bott länge i Göteborg.) Och till sist apropå den specialdesignade roboten vars enda uppgift är att frakta giftiga insekter - ”Asimov skulle inte varit imponerad.”
The Dark Side: Stor del av tiden ägnas åt att sjunga på den hemmasnickrade ”Star Force”-låten. Han menar bestämt på att den usla castingen är helt obegriplig. Som 3D-kille reagerade han också på den dåliga idén att göra ett rymdskepp helt i krom. Anakin Skywalker ser tydligen ut som Vanilla Ice och hans kärleksförklaring till Padmé låter som ett hopkok av en ”Best of 80's Love Songs”-platta.
The Light Side: Staden är ganska cool ändå.
”Star Wars Episod 3 - Mörkrets hämnd”
Mobilspel: Så fort jag lämnar rummet.
Citat: ”Är Darth Vader med i den här?”, Angående Anakins utseende igen - ”Han är rätt lik Tyrion Lannister.”
The Dark Side: Dialogen är riktigt kass. De säger hela tiden vad de gör - klassisk Apelsin-TV. Särskilt fascinerande är ett klipp där de påpekar för varandra tre gånger på raken att de är fångade av ray shields. Drömsekvenserna är helt sjukt dåliga. Sämsta scenen någonsin är när Palpatine skriker ”Unlimited Power”.
(Här kunde faktiskt inte jag heller låta bli att skratta.) Vi somnade dessutom båda två ett par gånger när Anakin och Obi-Wan glider runt på sina surfbrädor i lavan.
The Light Side: Bättre 3-D, färggladare och tydligare story. Vid en genomläsning av artikeln menar min sambo på att episod 3 är något bättre än vad som framgått och att den kvalitetsmässigt befinner sig i gränslandet mellan de nya och de gamla filmerna.
Episod 4 - ”Stjärnornas krig”
Mobilspel: Lite fram mot slutet när rebellerna spränger dödsstjärnan.
Citat: Trots en redlig surmin så yppar han efter en kvart - ”Usch, jag gillar ju den här jättemycket.”
The Dark Side: Min sambo förstår inte alls varför man gjort de första, nya filmerna och ifrågasätter skarpt vad George Lucas pysslar med. Nu någonstans inser jag att vi borde sett dem gamla först. Det enda riktigt negativa må ha varit att slutstriden var i längsta laget.
The Light Side: De ironiska citaten har helt avtagit. Detta är en bra film med coola miljöer och en fin detaljkänslan. Äntligen är robotarna skitiga och rymdskeppen ser ut som att de används flitigt. Filmen har mer skön ”Indiana Jones”-känsla, skarpare humor och ett behagligare tempo. Jodå, nu säger han sig förstå varför folk gillar den, även om han saknar de nostalgiska banden som nog ska till för att bli en riktig nörd.
Episod 5 - ”Rymdimperiet slår tillbaka”
Mobilspel: Max fem minuter.
Citat: ”Leia ser ut som en liten tant. Det är mysigt.”
The Dark Side: Chewie är sjukt irriterande. Det är ingen som hade orkat vara kompis med honom på riktigt. (Här bör dock tilläggas att min sambo även blir uppstressad när vårt pälsodjur piper.) Han börjar också bli riktigt trött på ”Star Wars”-melodierna.
The Light Side: Ännu en sevärd film med mer äventyr, mysticism och skön humor. Här är Yoda som han föreställt sig - mer guru än pajas och sådär mysigt knäpp som han borde vara. Han erkänner också, något motvilligt, att han förstår grejen nu. Här fick han dessutom våfflor att mumsa på.
Episod 6 - ”Jedins återkomst"
Mobispel: Har ökat något igen, men inte i närheten av så mycket som under episod 1-3.
Citat: Tyvärr minns jag inte angående vad, men - ”Jag anar att det inte är en morot.”
The Dark Side: Storyn är densamma som i episod 4. Varför ska de bygga upp och ha sönder Dödsstjärnan en gång till? Känns som att George Lucas hade material till två filmer, 4:an och 5:an. Han borde gett sig där.
The Light Side: Ewokerna är roliga. (Detta är nog främst för att min sambo brukar kallas Björnen och allt som oftast är väldigt entusiastisk, alltså ganska lik de fluffiga rymdvarelserna.) De hårda kommentarerna har så gott som dött ut vilket bara är en indikation på att ”Star Wars” alldeles självmant till slut lyckades fånga min sambos uppmärksamhet.
Summa summarum: Kommer min sambo bli en ”Star Force”- nörd? Troligtvis inte då jag insett att det krävs nostalgiska band till filmerna för att verkligen kära ner sig. Däremot har vi nu öppnat upp för ett gigantiskt utbud av julklappar – ”Star Wars”-lego. Någon annan som försökt locka över någon från The Dark Side? Och hur gick det i så fall för er?
P.S. Min sambo motsätter sig på det starkaste de lösrykta påståenden om mobilspelande som florerar i media. Utöver det: ingen kommentar.
