”Hereditary”, ”Moonlight”, ”Midsommar”, ”Minari”, ”Everything Everywhere All At Once” och ”Aftersun” är exempel på spännande titlar som produktionsbolaget A24 försett oss med på senare tid och som hållts sig framme i Oscarssammanhang.
Senaste tillskott till familjen är Halina Reijns erotiska dramathriller ”Babygirl” med Nicole Kidman, Antonio Banderas och Harris Dickinson i huvudrollerna. Kidman spelar Romy, en högt uppsatt VD som riskerar sin karriär och familj när hon inleder en romans med en betydligt yngre praktikant.
För två år sedan släppte Reijn ”Bodies Bodies Bodies” som var en skruvad skräckkomedi där vi bjöds på en och annan tvist. Jag hade därför hoppats på lite mer när det kommer till ”Babygirl”, att den kanske skulle bjuda på något överraskande men så blev det tyvärr inte.
Handlingen är bekant och därmed ganska förutsägbar, men trots det är det underhållande. Främst tack vare kemin mellan Nicole Kidman och Harris Dickinson. Deras masochistiska relation byggs upp sakta men säkert och det är intressant att följa deras utveckling.
Kemi och gnistorna finns med redan från första scenen ihop, när deras blickar möts och hur ord sen leder till handling, som med tiden utvecklas till ett psykologiskt sexuellt maktspel. Det är spännande, hett och bitvis väldigt roligt att ta del av. Vi bjuds på en och annan sylvass replik som bidrar till skratt och jag hade inte heller en tråkig sekund i biosalongen.
“Babygirl” lämnar tyvärr mer att önska och det är ingen film som kommer stanna kvar hos mig länge. Den är absolut sevärd, om så bara för Nicole Kidmans utlämnande och vågade rollprestation.
”Babygirl” får svensk biopremiär i början av nästa år.
