Paranormal Activity 2 2010

Tacksamt nog är inte det här en direkt fortsättning på första filmen som avslutades med en riktig smällkaramell till nagelbitare utan "Paranormal Activity 2" är snarare en så kallad "prequel" som skildrar händelserna innan första filmen, och i detta fall även efteråt. Huvudkaraktärerna är denna gång besläktade med Katie (Katie Featherston) och Micah (Micah Sloat), paret som terroriserades av en demon i "Paranormal Activity". Katies syster har precis fått barn och den sprudlande lyckan är på topp i ett stort, fint hus komplett med en lallande styvdotter i tonåren, en omtänksam hushållerska och swimmingpool. Men snart börjar det hända mystiska saker...

Första filmen var en typiskt hypad älska-eller-hata-film som gjorde en del kräsen mainstreampublik uppväxta med trendig Hollywood-skräck besviken men hyllades av lika många besatta skräckfans som sov med ljuset tänt efteråt. Det handlar som de flesta fall med fall om personlig smak och hur man tar till sig en film och personligen hamnade jag mer i den sista kategorin.

Det bästa med den här uppföljaren är att den håller sig inom samma ramar som den första samtidigt som den presenterar nya karaktärer och utvecklar storyn en aning. Vi får sparsmakade förklaringar till demonen och vad den vill men den stora tjusningen är skräckscenerna. Dramatiken byggs natt för natt upp långsamt med varsam användning av ljus och ljud.

Liksom första filmen utgörs materialet av hemmavideo och övervakningskameror. Det blir stundtals problem med trovärdigheten då en filmkamera (uppenbarligen) plockas fram så fort det blir läskigt eller dramatiskt men det är detaljer i marginalen. Regin har denna gång tagits över av den mer erfarne Tod Williams och det märks då både spelet är mer sansat och lättsmält denna gång även om dialogen ibland blir skrattretande (speciellt i munnen på den slangskolade tonårsdottern).

Inget mästerverk men som uppföljare, speciellt i dess genre funkar den här fint. Även om man kan störa sig på detaljer, som att den rent av snor vissa idéer från klassiker som "Poltergeist" eller serverar fåniga klyschor som den utländska hushållerskan med voodootricks i fickan, men den obehagliga stämningen och kraftiga skrämselscenerna är effektiva och filmen lyckas trots allt med sitt syfte - att skrämmas, även om inte lika starkt som i första filmen. Synd bara att man går för långt i slutet.