6 filmer som fått vuxna män att gråta

Stereotypen lever. Grabbiga grabbar gillar action, explosioner, specialeffekter, pangpang och biljakter. Dramer ses i bästa fall som kompromiss när envisa respektive tvingat med en. Bästa skådisen är Arnold, favoritregissören Michael Bay och ”Fast & Furious”-filmerna är ovärderlig kulturskatt.

 

Men riktigt så kanske det inte är. Så länge man inte är gjord av sten så finns alltid utrymme att fälla en tår eller tio tack vare en film som träffade hjärtat på rätta stället. Just nu delar fans av finalen med Marvels superhjältar med sig om hur man lämnat biosalongen med blöta ögon. Här är sex andra filmer som fått män att gråta.

 

 

 

Efter ” Nausicaä från Vindarnas dal” och ”Laputa – slottet i himlen” släppte hyllade Studio Ghibli det här animerade dramat som utspelar sig i slutskedet av andra världskriget. Historien om unga syskonparet Seita och Setsuko har kallats en av alla tiders bästa antikrigsfilmer och har berört folk över hela världen, från hemlandet Japan till USA.

 

 

 

Många (kanske oroväckande många?) relaterade till Spike Jonzes skruvade drama om en man som inleder en relation med sin dators operativsystem. Med Joaquin Phoenix och Scarlett Johansson (som datorn) i huvudrollerna, ett fyndigt Oscarsbelönat manus (av Jonze) och fin musik av Arcade Fire blev det en finstämd kärlekshistoria med hjärtat på rätta stället.

 

 

 

Cyniker citerar gärna ”Tropic Thunder” när denna film kommer på tal då Sean Penn gick miste om en Oscar för att han gick ”full retard”. Men minst lika många drog fram näsdukarna när Penn spelar en utvecklingsstörd Beatles-älskare som riskerar att förlora sin sjuåriga dotter (Dakota Fanning) till socialen. Ett ljuvligt soundtrack med Beatles-covers bidrar.

 

 

 

En annan Marvel-signerad superhjältefinal med X-mens favorit Wolverine, som alltid i form av Hugh Jackman. Den vresige, kloförsedde mutanten får en farlig, liten flicka på halsen. Men när det stod klart att James Mangolds Oscarsnominerade film handlade mer om relationer än action, och det var dags för titelkaraktärens svansång, hade fansen svårt att hålla tillbaka.

 

 

 

Inte helt väntat att ett 2,5 timmar långt drama som utspelas i början på 1900-talet med teman som rasism, kvinnomisshandel och fattigdom skulle bli en kassasuccé. Å andra sidan satt Steven Spielberg i registolen och Whoopi Goldberg gjorde sin första huvudroll så världen tog emot med öppna armar och bevisade att dessa teman var universella om något.

 

 

 

Av alla Adam Sandlers filmer är denna - en av hans få renodlat dramatiska – en av de som dragit in minst pengar men erbjuder också en av hans finaste rolltolkningar. Han spelar en man som isolerat sig från omvärlden efter att ha förlorat sin familj i 11 september-attackerna. Publiken vana vid Sandlers komedier var inte beredda på snyftmomenten.