Det är svårt att sätta fingret på James Mangold som filmskapare. Mellan snutdramat "Cop Land" och actionkomedin "Knight and Day" har han provat på de flesta genrer, med den gemensamma nämnaren att det oftast blir både hyllat och sevärt. Filmer som "Walk the Line" och "3:10 to Yuma" är två andra exempel.
Förväntningarna är därför höga när Mangold tar sig an sin första Marvelfilm. Inför biopremiären för "The Wolverine" - den sjätte filmen på 13 år med Hugh Jackman som ilskne mutanten Logan - fick vi en pratstund med regissören.
Vad är den stora skillnaden mellan din Wolverine, och hur han har framställts tidigare? (Läsarfråga från Steel)
- Två saker. Det här är en film som står på egna ben, medan den förra filmen var mer av en X-Menfilm med Wolverine i huvudrollen. Visst handlade det om hans ursprung men det blev ändå en X-Menfilm. När jag började arbeta på manuset för över två år sedan ville jag göra något som liknar samurajfilmer, eller westerns i en så ovanlig miljö som Japan, men kring huvudkaraktären Logan och Logans smärta och hans dilemman. Det kan vara knepigt när en film ska berätta om hur hjälten skapas, och sedan utmana honom med problem. Det blir som två filmer i en. När du ser "Mannen utanför lagen" med Clint Eastwood behöver de inte ägna en timme åt att förklara hur Josey Wales föddes och hur han lärde sig att skjuta. Man startar bara filmen i nutid. Det är så vi också jobbar. Jag utgår från att publiken känner till honom och hänger med på resan.
- Det andra är att vi försöker göra något mörkare och mer personligt. Jag ville dra ner på action, göra en film i mindre skala. Filmerna om Superman och de andra stora hjältarna har gjort att vi inte vill tävla med städer som faller och arenor som exploderar. Jag ville göra en film om karaktärer. Det är nog en av de få storfilmer någonsin där världen överhuvudtaget inte är i fara. Det som står på spel är karaktärerna du förhoppningsvis bryr sig om, och deras öden. På så sätt är den väldigt annorlunda mot alla andra storfilmer.
Vad var din åsikt om superhjältefilmer innan du skrev på för "The Wolverine"?
- Jag hade sett många av dem, jag älskade serietidningar när jag var liten. "Star Wars" var också en religiös upplevelse för mig, som tillsammans med Spielbergs filmer och Richard Donners "Superman" inspirerade mig enormt. Det var därför jag ville göra filmer, som 13-14-åring. Jag var väldigt tveksam till att ta mig an "The Wolverine", och jag tror det är därför de valde mig. På grund av att jag var så försiktig. Jag var inte den som bankade på dörren, jag ville vara säker på att filmen skulle bli unik och inte någon produkt med lunchlådor och actionfigurer till. Jag ville försäkra mig om att filmen blev gjord så som jag ville ha den. Jag gillar vad Chris (Nolan) gjorde med Batman-filmerna, särskilt den första. Nu vill jag inte imitera någon, men det intressanta med karaktären var hans personliga upplevelse. Hans ilska, hans ånger, det handlar om att vara annorlunda och om ett liv i ensamhet. Det handlar om att förlora alla som du älskar och leva som odödlig. Odödlighet innebär att du förlorar alla som du någonsin har älskat, för att de kommer att försvinna så småningom. Antingen blir de dödade av en fiende, eller så dör de av åldern. Eller som i fallet med Famke Janssens karaktär, att det är någon som han är tvungen att döda. På många olika sätt gillade jag idén med en gammaldags samuraj/western med en superhjälte.
Hade du någon nytta av arbetet som Darren Aronofsky lade ner på filmen innan du kom ombord? (Läsarfråga från Marcus Elving)
- Darren var inte ombord så länge. Han var med i några månader men jag tror inte att de hann få klart ett utkast av manuset ens. Jag vet inte vad Darren hade tänkt göra. Det viktiga är att jag är ett stort fan av honom. Vi har känt varandra i många år och jag talade med honom innan jag tog jobbet. Jag var nyfiken på hans erfarenheter så långt. Men saken är den, man får göra filmen till sin egen eller så gör man den inte alls. Att vara en bra regissör handlar inte om att pissa på någon annans idéer och ersätta dem med egna. Det gäller att ta till sig de bra idéerna och se vad som funkar. De idéer jag undviker är de som jag inte vet hur jag ska utföra. Jag försöker att skriva ett manus som jag vet att jag klarar av att filma, och det var mitt fokus. Min idé var att fokusera på Logans ensamhet och hans odödlighet. Jag försökte att bygga filmen efter Josey Wales, för jag kände att trots att det tar plats i Japan så handlar det om en ensam figur och hans resa. Jag menar, Hugh (Jackman) talar knappt under de första 35-40 minuterna i filmen. Alla andra har mer dialog än han.
Blir det den sista filmen om Wolverine, eller finns det mer att berätta?
- Det finns helt klart fler historier att berätta. Det är en universell karaktär. Det vore som att säga "jag ska aldrig mer göra en western", han är en ikonisk figur som det finns mycket att säga om, och om hans ensamhet, hans sökande och hans rastlöshet. Ta Clint Eastwood eller till och med Humphrey Bogart i noir-filmer, det har gjorts filmer om liknande karaktärer i all evighet. Alla har kanske inte haft vassa blad som skjuter ut ur knogarna, men den här karaktären har funnits med länge, längre än Wolverine.
Skulle du göra en till "Wolverine", eller en till Marvel-film, om du fick chansen?
- Absolut. Skulle jag vilja jobba med Hugh igen, eller göra en till film om Wolverine? Om det fanns en bra idé, självklart. Jag hade riktigt kul. Men än viktigare, skulle jag vilja göra en liknande film? Nyckeln ligger i att berätta något nytt. Jag skulle inte vilja göra det bara för pengarna. Det handlar om två år av mitt liv, så det måste finnas idéer som jag vill utforska.
Steven Spielberg uttalade sig nyligen om filmindustrin, där det görs allt fler blockbusters och smalare, icke-kommersiella filmer inte får chansen. Du har ju gjort både och. Vad är din åsikt i frågan?
- Jag tycker han har rätt. Men bara om du ser film som biofilm. Det som händer nu är att film och TV kommer närmare varann. Kvaliteten på TV blir allt högre. Se på min vän Steven Soderbergh och hans film "Mitt liv med Liberace". Det går att göra riktigt bra saker på kabel-TV. När det gäller drama finns det nog mer pengar i ett HBO-drama än i en långfilm. Om du räknar med TV, kabel-TV och pay-per-view i filmvärlden, så tror jag inte att något har förändrats, men nuförtiden görs kanske en Sundance-film för HBO istället för att visas på arthouse-biografer. Det finns fortfarande ett sug efter såna filmer, men de som vill se smalare filmer vill inte gå på bio längre. De ser dem hemma på sin widescreen-TV och med stereoljud. Idag kan man se på film hemma i HD, och det går inte att säga längre att upplevelsen inte är densamma.
Det känns som att filmbranschen idag bara behöver tre dagar på sig att avgöra om en film är en succé eller flopp. Så vad ska du göra under premiärhelgen för "The Wolverine"?
- Det var en bra fråga... Jag kommer troligen att sticka ner huvudet i sanden, haha. Jag kanske är på stranden, eller så är jag på bio! Jag vill ju se den med folk. Visst har jag sett den med publik redan, men på grund av allt hemlighetsmakeri väljer man ut dem noga så att ingen filmar något. Men det vore en bra chans för mig att se den med människor som kommer oförberedda.
Intressant det du nämner om hemlighetsmakeri. Det är en inspelning som följts noga av många fans. Läser du alla rykten och spekulationer på nätet?
- Ja. Jodå, det kan bli väldigt roligt för att samtidigt som folk ser fram emot filmen något så enormt, så är de snabba med att döma baserat på minsta lilla information. Allt blir uppblåst i helt galna proportioner, de gissar sig fram till vad filmen är och kan bli förbannade när det inte är vad de hoppats på. Men jag älskar den här passionen. När folk älskar karaktärerna, diskuterar dem och bryr sig om dem. Det är underbart. Och det är härligt att ha en publik som redan är fästa vid karaktären.
Förutom Wolverine, vem är din favorit i filmen?
- Då måste jag säga Yukio, spelad av Rila Fukushima. Hon är otrolig i filmen och en riktig syn på bioduken. Hon är ingen stor tjej, hon är en nätt japansk flicka som är väldigt fysisk och en fantastisk skådespelerska. Hon ser helt otrolig ut med sitt körsbärsröda hår och sina akrobatkonster med svärd och knivar...
Du och Hugh Jackman spelade in "Kate & Leopold" för hundra år sen. Hur har han förändrats?
- Allt var sig likt. Han är okomplicerad och det är jag också. Vi har känt varandra i många år. Det var den andra stora anledningen till att jag tackade ja, att veta att vänskapen och tilliten med huvudrollsinnehavaren redan finns där. Och att vi båda ville få ut något av det. Hugh ville gräva djupare i rollen, och det gjorde att jag kunde pusha honom hårt och han gjorde detsamma med mig. Vi rullade inte tummarna och trodde att folk kommer älska vår storfilm oavsett vad. Vi ville se till att vi själva blev nöjda med filmen, mer än någon annan.
Och är du nöjd?
- Ja, det är jag. Jag är väldigt stolt och ser fram emot att visa den för folk. Det viktiga för mig är samma sak som när jag började på den, att inte göra något som liknar andra filmer i genren.
Hur tror du att superhjältegenren utvecklas de kommande åren?
- Jag ser det inte som en genre. Western är en superhjältegenre. Errol Flynn i "Robin Hoods äventyr" är en superhjältegenre. Det bästa jag kan säga är att CGI:n har gjort sitt. Folk har sett städer och världar förstoras. Det som händer när du når slutet på en teknologisk resa är att berättelsen blir viktig igen. Filmerna som funkar och kommer överleva är de som handlar om något djupare. De som handlar om något mer än "kommer den där grejen att sprängas eller inte? Kommer hundra tusen statister att dö eller inte?" Superhjältefilmer är religiösa, de handlar om stora gudar, vikingar och cowboys. Historier om stora krigare och deras brister och svagheter kommer alltid att finnas. Det hoppas jag aldrig förändras.
Då måste jag fråga om du gillade "Man of Steel"?
- Jag har inte sett den, jag har varit begravd under arbete med den här filmen. Men jag ser fram emot att få se den.
Är det fortfarande aktuellt för dig med en remake på isländska "City State"? (Läsarfråga från Ari Gunnar)
- Ja, jag arbetar på den nu. Jag vet inte vad som blir min nästa film än, men det är definitivt en av filmerna vi jobbar med.
Har du sett kortfilmen "Logan", som är gjord av svenska fans och handlar om Wolverine som ung?
- Nej, det har jag inte. Men jag ska kolla in den, tack för tipset!
"The Wolverine" har biopremiär 26 juli.
