Många filmmakare tycker att det är kul att smyga in mer eller mindre subtila referenser och kul detaljer i sina alster. För filmnördar har det blivit lite av en sport att hitta just dessa gömda skatter, eller påskägg som det brukar kallas. Själva uttrycket kanske är mer logiskt i Staterna där jakten på gömda ägg i påsktider är mer av en grej än i Sverige. Många gömda detaljer är förmodligen bara roligt för ett par personer i filmteamet. Det finns dock ett och annat påskägg som faktiskt är riktigt kul för en bredare publik. Nedan finner ni några av de bästa. Glad påsk!
"The Departed" (2006)
Som om det inte vore nog med att ”The Departed” är en suverän film; det finns också ett (eller fler beroende på hur man ser på saken) häftiga påskägg mitt i all härlighet. Alla karaktärer som kommer att dö i filmen är nämligen märkta med ett X i en eller flera scener. ”X marks the spot” som det brukar heta… Inte att förväxla med Steven Seagals ”Dödsmärkt” (1990) där alla förutom karaktären som faktiskt är dödsmärkt dör.
"Monty Python's Life of Brian – Ett herrans liv" (1979)
Den skäggiga mannen (längst till höger i bild) som hoppas på att bli helad av Brian är ingen mindre än ex-Beatlen George Harrison. Denne var en stor Python-fan och säger sig ha pantsatt sitt hus för att få fram de fyra miljoner dollar filmen kostade. Orsaken? Han ville se filmen…
"Kill Bill: Vol. 1" (2003)
Som alltid finns det gott om påskägg att spana efter när vi snackar Tarantino, de flesta hyggligt svåra att upptäcka. Exempelvis avslöjas ”the Brides” riktiga namn inte i del två som de flesta tror. Är du lika delar snabb som besatt och pausar filmen i precis rätt ögonblick står namnet Beatrix Kiddo att läsa på flygbiljetten till Okinawa.
"The Mist" (2007)
Frank Darabont verkar vara lite av ett krav för att få till en bra Stephen King-filmatisering. ”The Mist” är riktigt bra. Jag älskar även det faktum att King själv tyckte att slutet av filmen (ändrat från boken) var lite magstarkt. Då har man fanimej lyckats… Hur som hest finns det även ett rätt kul påskägg i början av filmen. Tavlan Tom Janes karaktär målar föreställer Roland Deschain, hjälten från Stephen Kings bokserie ”The Dark Tower”.
"Tron" (1982)
Pac-man är kung var han än dyker upp. Ett lika delar oroväckande som eskalerande pillerberoende har inte hindrat honom från att gästspela både här och där. Till exempel kan ni finna honom i ”Tron” på en skärm i Sarks krigsskepp.
"Jakten på den försvunna skatten" (1981)
George Lucas, som var delaktig i manuset till Indiana Jones debut, var uppenbarligen på bushumör och smög in R2-D2 och C-3PO i en tempelscen. I hieroglyfform skall tilläggas; en riktig cameo hade varit mer oväntad. Såvida det inte hade gällt ”Indiana Jones och kristalldödskallens rike” (2008) vill säga. Det hade inte förvånat någon.
"Fight Club" (1999)
Förmodligen det mest ambitiösa påskäggsprojektet till dags dato. Enligt David Fincher finns det en Starbucks-mugg gömd i varje scen i filmen. Statistiskt säkrade stickprov verkar styrka detta.
"Cloverfield" (2008)
Loggan för ”the DHARMA initiative” från ”Lost” syns i början av ”Cloverfield”. J.J Abrams som är skyldig till både serien och filmen smög in referensen som alltså hintar om att DHARMA-gänget även låg bakom monstret i ”Cloverfield”.
"Rovdjuret 2" (1990)
Även om jag motvilligt gillar rovdjurets andra filminsats känns det lite snöpligt att ersätta Arnold med Danny Glover och djungel mot storstad. Jämfört med de Alien vs. Predator- rullar som många år senare dök upp är den ändå inte så illa. Och när vi ändå är inne på ämnet: I slutet av ”Rovdjuret 2” kan vi faktiskt se kraniet från en Xenomorph på väggen i rovdjurets troférum. En tidig hint om att grabbarna faktiskt hänger i samma universum.
"Death Proof" (2007)
Tarantinos andra påskägg på listan. Denna gång från den lite förbisedda men underhållande ”Death Proof” med en skogstokig Kurt Russell i huvudrollen. Samme Kurt (finns inte så många) som dominerade i en av 80-talets skönaste rullar: ”Big Trouble in Little China” (1986) där han spelade Jack ”It´s all in the reflexes” Burton. I scenen från Chili-haket i ”Death Proof” hänger Jack Burtons linne på väggen; en kul blinkning till Kurts äventyr tjugo år tidigare.
"Apocalypto" (2006)
Förmodligen det mest bisarra påskägget på listan; föga förvånande att Mel Gibson ligger bakom det hela. I den gravallvarliga och våldsamma ”Apocalypto” finns det en bildruta som sticker ut lite. I scenen där huvudpersonen Jaguar Paw ramlar ner i massgraven finns det ett lik som inte riktigt hör hemma. Mitt i likhögen hittar vi Waldo från barnbokserien ”Where´s Waldo?” Det är inte många hundradels sekunder det handlar om men ändå… Klockrent.
"Iron Man" (2008)
Kommer ni ihåg den där scenen när Tony Stark är sugen på cheeseburgare efter sin tid i fångenskap? Han mumsar burgare under presskonferensen och meddelar att hans företag kommer sluta att tillverka vapen… Vad som först verkar som ett lagom subtilt tillfälle till produktplacering har faktiskt en bättre förklaring. Robert Downey Jr. skrev in scenen i filmen då han själv hade upplevt samma sak; ett ögonblick av klarhet och ett följande löfte om bot och bättring. Ett par år tidigare var han fast i droger och alkohol och så gott som slut i Hollywood. En dag hade han suttit och käkat en, enligt egen utsago, äcklig burgare och där och då bestämt sig för att ändra sitt leverne. ”Iron Man” blev en passande comeback.
"I Am Legend" (2007)
Ett högaktuellt påskägg trots att filmen i fråga snart firar tio år. I en scen bjuds vi på en väl tilltagen poster för en Batman/Superman-crossover. Loggan som visas upp är så gott som identisk med den för ”Batman v Superman: Dawn of Justice” som haft premiär i dagarna. Läskig synskhet eller finns det en annan förklaring? Såhär ligger det till: Producenten för ”I Am Legend” Akiva Goldsman skrev ett väldigt tidigt utkast till ”Batman v Superman”. Han och regissören Francis Lawrence tyckte att det vore kul att just den filmen skulle gått på bio när pesten slog till i ”I Am Legend”. Därav smällde de upp loggan på Times Square i filmen; allt utan tillstånd från någon inblandad. Kaxigt.