Under 1970-talets glansdagar frodades en särskild genre film som jänkarna borta i Hollywood var smått tokiga i, nämligen katastroffilmen. Vi fick rullar som ”SOS – Poseidon” från 1972, ”Jordbävningen” från 1974 och ”Skyskrapan brinner” från samma år. Utöver dessa släpptes en rad andra rullar om just katastrofer – både naturliga och mänskligt skapade. Därefter tog genren lite av en paus under 80-talet.
Det dröjde till andra halvan av 90-talet innan genren fick en revival i och med Jan de Bonts ”Twister” från 1996. Det centrala temat i filmen är tornados och extremt väder och i berättelsen fick vi följa ett par stormjägare i deras strävan att etablera ett nytt varningssystem inför kommande tornados. Filmen blev en massiv hit bland både kritiker och publik och drog in sin beskärda del pengar. Helt plötsligt skulle Hollywood återigen bara göra filmer om katastrofer.
I populära 90-talsrullen "Dantes Peak" tar Pierce Brosnan och Linda Hamilton en välbehövlig paus från skurkar och Terminators för att fly undan vulkanutbrott. Rena semestern!
Redan året efter fick vi ”Dante’s Peak” och ”Volcano” om vulkanutbrott och två år senare två filmer om asteroider, ”Armageddon” och ”Deep Impact”. Genren blev än mer utflippad in på 00-talet med filmer som ”The Day After Tomorrow” från 2004 och nådde kanske sin kulmen med den totalt överdrivna ”2012” från 2009. Därefter verkar det som att genren gick in i dvala. Under 10-talet kom det visserligen några rullar som exempelvis ”Into The Storm” från 2014 eller Dwayne Johnsons ”San Andreas” från 2015, men inga som gjorde tillräckligt stora avtryck rent ekonomiskt för att Hollywood skulle go banans.
Förra veckan släpptes ”Twisters” på bio världen över och den fungerar som både en reboot och fristående uppföljare till det nämnda originalet från 1996. Redan nu är filmen en hit bland både kritiker och publik.
Den har redan spelat in cirka 30 miljoner dollar mer än vad analytikerna förutspådde under sin öppningshelg. Jag ställer mig därmed frågan: är det dags för en revival av katastrofgenren igen?
I föregångaren "Twister" från 1996 har Bill Paxton och Helen Hunt en (milt sagt) farligt hobby
Mitt svar på frågan är ett rungande ja! Fortsätter ”Twisters” dra in pengar kommer Hollywood lyssna likt hur man gjorde på 90-talet och samma sak efter ”X-Men” och ”Spider-Man” under det tidiga 00-talet, vilket gav oss epoken av superhjältar på film. Och på tal om superhjältar – här snackar vi en genre på dekis, vilket de senaste årens brist på intäkter visat oss. Salongerna har ekat mer tomma än gator och torg under pandemin och Hollywood har känt av det. Den stora drömfabriken i väst kommer så småningom behöva något nytt att ersätta dem med.
Nu anser jag inte att varenda blockbuster hädanefter ska handla om dåligt väder och vulkanutbrott eller ens tror att så blir fallet. Men de stora filmerna kan behöva något nytt, eller ska vi säga nygammalt, och varför då inte damma av den gamla katastrofgenren? ”Twisters” har redan kallats för en 90-talsfilm av amerikanska kritiker och i dessa tider där vi är så nostalgiska och för allt från 80- och 90-tal känns det ganska logiskt.
Katastroffilmerna fungerar också på ett globalt plan, då de teman som avhandlas är något som publik världen över kan relatera till, oavsett kulturell eller geografisk bakgrund. Genren bjuder på spänning i scener där karaktärerna fastnar i en situation som är livshotande, ofta i en kamp mot klockan. Det är sådant som går hem i biosalongen och tv- soffan för hela familjen, oavsett kön eller ålder.
Klimatdebatten är också större nu än vad den någonsin varit. På 70- och 90-talet när katastroffilmerna senast frodades var det i allra högsta grad ren underhållning, men nu finns det även en parallell till verkligheten. Klimatförändringar och extremväder är högaktuella ämnen idag. ”Twisters” kan använda detta klimatintresse till sin fördel och väcka liv i genren med framtida filmer som har en relevant berättelse och speglar samtidens miljöutmaningar.
Så med det sagt tror jag starkt på katastroffilmens återkomst! Ge mig tornados, vulkaner och asteroider som om det vore 1998 igen!
Har du sett ”Twisters” ännu och vad tror du om framtiden för genren?